Förändringstakt spelar roll!
”Det enda som jag vet är att jag ingenting vet…” lär den Atenska filosofen Sokrates sagt några hundratals år före vår tideräknings början. Som arkitekt på Sopra Steria vill jag verkligen inte stämma in i detta, men kanske knyta an till när det gäller framtiden inom mitt yrke. Jag är säker på att några grundläggande koncept och principer i ramverk för att styra och strukturera arbete inom arkitektur och utveckling kommer förändras eller bytas ut mer långsamt medan andra, mindre grundläggande och kanske närmare tillämpningen, kommer att förändras och ersättas i snabbare takt. Här kommer jag göra en kort översikt kring hur förändringstakt som parameter eller perspektiv de senaste dryga tio åren tagits in i allt fler ramverk inom allt från Enterprise Architecture till Service Design och några tankar om vilka möjligheter detta öppnar!
Byggnadsarkitekterna och Gartner eller ”arkitektur är arkitektur”
1992 skrev byggnadsarkitekten Frank Duffy: "Our basic argument is that there isn't any such thing as a building. A building properly conceived is several layers of longevity of built components". Ungefär: ”Vår grundläggande ståndpunkt är att konceptet byggnad inte existerar. Väl designad är vad som kallas för en byggnad ett flertal lager baserade på varaktighet innehållande konstruerade komponenter”. Detta perspektiv på, hrm, byggnader kallades initialt för ”shearing layers” och utvecklades till vad Stewart Brand 1999 senare skulle komma att kalla pace-layering. Konceptet pace-layering inom byggnadsarkitektur går i praktiken ut på att använda pace of change – förändringstakt – som bas för att definiera lager/grupper av byggnaders beståndsdelar. Lager med längre varaktighet kan ses som plattform för angränsande lager med kortare varaktighet. Ett exempel från figuren till vänster: Strukturlagret är det plattformslager som fasad och planritning vilar på. Inredningslagret är beroende av planritningen (proportioner på möbler och andra arkitekturella val). Stommen och planritningen sätter ramarna för beslut kring uppdatering av komponenter i avloppssystemet (i tjänstelagret) etc.
När Gartner 20 år efter Duffys definition av Shearing Layers lanserar konceptet ”Pace-Layered Application Strategy” är de starkt influerade av Stewart Brand:s vidareutveckling av konceptet till Pace Layering. Gartner arbetar dock i IT-domänen och till en början definierade de en arkitektur där applikationer, eller applikationskomponenter delas in tre lager:
- Systems of Record
- Systems of Differentiation
- Systems of Innovation
För större system som t ex ett ERP-system är t ex bokföringskomponenten inte branschspecifik och ändras långsamt, till stor del beroende av skatteregler och lagar, denna del kommer att delas in under Systems of Record. Den del av ERP-systemet som implementerar orderhantering behöver kanske däremot konfigureras för att stötta optimerade och bransch-/organisationsspecifika processer – Systems of Differentiation. Om vi istället tänker nya processer och tjänster, som kanske nya sätt att styra flöden där flera aktörer samverkar och kanske ny teknologi övervägs – hög förändringstakt – Systems of Innovation.
För att arbeta med den här sortens arkitektur blir några arkitekturkoncept viktiga byggstenar
- Master Data Management
- Process- och Dataintegration, t ex API-baserat
- Tjänstebaserad arkitektur, SOA, governance
- Bra ramverk för att hantera processer, t ex BPMN
- IAM – identitet och accesshantering
- Datadriven arkitektur
Arkitekturella principer behöver finnas på plats för att t ex uppnå en enhetlighet och underlätta förvaltning. Pace-layering används även inom andra Enterprise Arkitekturområden som t ex förmågearkitektur.
Pace Layer Mapping för Service Design
Service Design blir allt viktigare för att planera, leda och styra Digitala transformationsintiativ. User/Customer Journey används ofta som verktyg för att beskriva både nuläge, pain points och önskat läge. User Stories används för att beskriva delar av scenarier. Inom Service Design har Pace Layering börjat användas för att kategorisera User Stories – hur föränderlig innehållet i en beskrivning antas vara. I figuren nedan har vi ett exempel med horisontella ytor med avseende på förändringstakt och vertikala skikt baserade på hur pass ”säkra” vi är på innehåll i User Stories. Det kan vara klokt att sätta upp definitioner av vad vi menar med ”säkra” ovan och även kriterier för när vi kan flytta en story till en annan kolumn i modellen – övergångsregler.
Reflektion
Parametern förändringstakt blir allt viktigare när vi utvecklar arkitekturer och tjänster, den hjälper oss klassificera och prioritera beslut och planera för flexibilitet och innovation i arkitekturarbete och Service Design. Inför en framtid där förändringstakten kommer att bli allt högre och teknologin alltmer komplex tror jag denna parameter kommer att bli allt viktigare.
Inläggsförfattare
