Det digitala undret: Den stora AI-revolutionen
Kommer ditt jobb överleva?
För ungefär 200 år sedan var tre av fyra svenskar sysselsatta med jordbruk. Sedan dess, på 200 år, har vi sett tre industriella revolutioner: mekaniseringen, elektrifieringen och datoriseringen. Skiften som fullständigt förändrat vad vi svenskar jobbar med. Idag arbetar så lite som två procent av alla svenskar inom jordbruk och 75 procent jobbar inom den så kallade servicesektorn med jobb som inte ens fanns för 200 år sedan.
I dag lanseras nästan dagligen nya AI-tjänster och vissa pratar om att vi nu är på väg in i en ny industriell revolution. I det första avsnittet av vår nya YouTube-serie ”Det digitala undret” ställer vi oss frågan: kommer AI skapa en ny revolution, och hur kommer den i så fall påverka vad vi människor jobbar med?
Utvecklingen inom AI
Precis som många andra tekniker har AI över tid gått i olika vågor. Man har haft stora förväntningar och förhoppningar på AI som inte lyckats uppfyllas och inte gett ett önskat resultat. Det har lett till att man inte velat investera i tekniken och därmed har det inte skett mycket utveckling. Men för ungefär 5–6 år sedan såg man plötsligt en snabb utveckling inom AI där man fick mycket data och mycket information. Plötsligt skapades nya förmågor som gjorde att AI blev mycket bättre. Sedan dess har AI fått en förmåga att ta över mer kognitiva funktioner som människor har. Förmågor som vi inte tidigare lyckats digitalisera. Plötsligt har alltså algoritmerna blivit bra, ibland dessutom bättre än människor. Det är framför allt detta som gör att AI skapat en ny revolution.
Vilka yrkesroller påverkas av AI?
Hur mycket AI påverkar olika yrken skiljer sig åt. Örebro Universitet har tagit fram en modell som kollar på just detta. Kort förklarat så utgår modellen ifrån 52 olika förmågor som i sin tur kan delas in i fyra kategorier: kognitiva, fysiska, psykomotoriska och sensoriska förmågor. Sedan går man igenom en mängd olika yrken och bedömer hur viktiga de 52 olika förmågorna är för respektive yrke. Med hjälp av denna modell har forskarna kommit fram till att det är yrkesroller som är mer kognitiva, icke fysiska och icke sociala som har högst exponering mot AI. Exempelvis nationalekonomer och utvecklare. Brandmän och sjuksköterskor är däremot mindre exponerade mot AI eftersom yrkena är mer fysiskt, psykologiskt och socialt krävande.
På vilket sätt påverkas jobben?
För att få en tydligare bild av hur AI kommer att påverka vårt arbete kan man kolla på ersättande tekniker och möjliggörande tekniker. Ersättande tekniker gör yrken och färdigheter överflödiga där ett exempel är vävstolen som nästan helt kunde ersätta behovet av vävare. Möjliggörande tekniker däremot, gör människor mer produktiva i sina existerande jobb och kan skapa helt nya jobb. Exempelvis kunde uppfinningen av teleskopet skapa nya vetenskaper och uppgifter utan att ersätta tidigare jobb. Så kommer AI vara ersättande eller möjliggörande? Troligtvis både och.
Ett tydligt exempel är förmågan att känna igen vävnadsförändringar på radiologiska bilder. Maskininlärning kan titta på väldigt många bilder och lära sig om det är en cancertumör eller om det är en vävnadsförändring. För ett sådant exempel ser man att AI på ett ungefär har 7,5 procent felmarginal. En människa och tränad radiolog uppnår ungefär 3,5 procent felmarginal vilket innebär att det blir mycket bättre kvalitet för en människa. Men om man istället kombinerar AI:s beslut och människans beslut kan man sänka felmarginalen till 0,5 procent. Detta visar på att människor och AI har olika förmågor att detektera exempelvis en cancertumör och att kombinationen av de båda kan ge enorma kvalitetsförbättringar.
Hur snabbt kommer AI-revolutionen utspela sig?
Kolla in avsnittet ”Den stora AI-revolutionen: kommer ditt jobb överleva” för att se slutsatsen.
* Insikterna i detta blogginlägg baseras på intervjuer med Daniel Akenine, Nationell teknikchef på Microsoft, och Erik Engberg, Doktorand i nationalekonomi på Örerbro Universitet.
Inläggsförfattare
