Trendspaning: Framtidens mobilitet och den pågående transformationen av transportsektorn
Den 3–4 maj löpte årets upplaga av Stockholm Tech Show av stapeln i Kista och givetvis fanns vi på plats för att ta del av de senaste trenderna inom ny teknik. Ett övergripande tema för mässan var Mobilitet - ett ämne vi fick höra representanter från 2030-Sekretariatet, Volvo Group, Scania, Lynk & Co, Trafikanalys, Circle K med flera debattera och berätta sina visioner kring. Med de globala hållbarhetsmålen som katalysator genomgår transportsektorn just nu en omfattande teknisk- och beteendemässig transformation. Vilka är de starkast växande trenderna inom mobilitet och vilka är utmaningarna som behöver överbryggas för att ställa om mot en hållbarare och mer resurseffektiv transportsektor?
Elektrifiering, delning och partnerskap - tre heta trender inom mobilitet
Elektrifiering
Det råder inget tvivel om att en av de starkast lysande stjärnorna i mobilitetsdebatten handlar om elektrifiering av våra fordon i omställningen mot grönare transportmedel och för att uppnå de globala hållbarhetsmålen. I Sverige finns idag cirka 5 miljoner personbilar och statistik från myndigheten Trafikanalys visar på att cirka 4% av dessa är elbilar och cirka 8% är hybridbilar (1). Enligt en prognos för år 2030 bedöms antalet elbilar på våra gator ha stigit till cirka 40% och antalet hybridbilar stigit till cirka 20% av den totala fordonsflottan i Sverige (2). Med det underlaget är det inte konstigt att över 50% av alla nyproducerade personbilar idag tillverkas med någon form av el/hybridmotor (1), och att fordonsproducenterna satsar stora pengar på elektrifiering för att bibehålla sin konkurrenskraft på marknaden.
Delningsekonomi
En annan stark trend inom mobilitet handlar om att dela, vilket jackar in starkt i den globalt växande delningsekonomin som under det senaste decenniet fått fotfäste inom flera sektorer. Tydliga exempel inom mobilitetssektorn är Uber, Volvo On Demand och etableringen av el-sparkcyklar i de större städerna. Två starka drivare i omställningen är den ökande efterfrågan på tillgänglighet och att inte behöva äga fordon. Dessa beteendemässiga omställningar drivs till viss del av de regleringar som gjorts i våra städer i form av införandet av trängselskatt och ökande parkeringsavgifter, vilket i sin tur stimulerar kollektivtrafiken. Under mässan lyftes argument att vi behöver sätta kollektivtrafiken i ett större sammanhang och tänka mer i termer av kollektiv mobilitet och förflyttningen av människor från dörr till dörr. Vi behöver förskjuta vårt synsätt från att enbart dela på kollektivtrafiken till att även dela på bilar, cyklar och andra transportmedel. Många lyfter delad mobilitet som lösningen på att exempelvis minska utsläpp i städer, minska buller, öka säkerheten i trafiken samt frigöra mer plats till parkområden eller cykel- och gångtrafik genom att minska antalet parkeringsplatser.
Samarbete och partnerskap
En tredje trend som gör sig alltmer påmind i elektrifieringens och delningsekonomins framfart är vikten av ekosystem och partnerskap. Enstaka aktörer som utvecklar tjänster för att främja delandet av fordon är direkt beroende av fordonsproducenterna, som i sin tur är direkt beroende av utbyggnaden av laddinfrastruktur. Utbyggnaden av laddinfrastruktur är i sin tur kraftigt reglerad av politik, incitament och lagstiftning. Flera av de större bilproducenterna har stora visioner om att på sikt ta kontroll över hela värdekedjan, från infrastruktur till tjänster. För att ens ha möjlighet att nå hit är det tydligt att vi kommer behöva samarbeta över organisationsgränser och mellan aktörer. Något som även börjar bli mer och mer relevant är att bygga partnerskap med aktörer utanför de traditionella branschgränserna. För att exempelvis introducera autonoma bilar på marknaden kan partnerskap mellan bilproducenter och telekomföretag bli allt viktigare. Framtiden inom mobilitet kommer med stor sannolikhet handla om att hitta rätt aktörer i sin närhet att bygga partnerskap med.
Utmaningar i elektrifieringen av fordonsflottan
Batterier
Även om elektrifiering av våra fordon är en nyckel för att minska koldioxidutsläppen och bidra till en grönare transportsektor står fordonsproducenterna idag för en rad utmaningar inom området. En del av dessa utmaningar har man hittat solida lösningar på medan andra är svårare att bemöta. Utmaningar man kommit långt i att beakta är bland annat utvecklingen av batteriernas kapacitet i form av hur långt man kan köra på dem innan de laddar ur, samt den totala kostnaden för att äga elfordon. Under de senaste åren har stora framsteg gjorts i tillverkningen av batterier och elfordon i form av att produktionskedjor har skalats upp till massproduktion och att batterier börjar återvinnas.
Laddinfrastruktur
En något komplexare utmaning att ta itu med är utbyggnaden av laddinfrastrukturen i samhället. För att fordonsproducenterna ska kunna satsa helhjärtat på tillverkningen av eldrivna fordon krävs att liknande strukturella satsningar görs på ett nationellt plan i utbyggnaden av laddinfrastruktur. Detta dilemma medför stora implikationer för konsumenter av eldrivna fordon. I dagsläget finns det flera framtidsaspekter i att investera i elfordon som fortfarande är ovissa och på så sätt riskfulla. Frågor som hur möjligheten att ladda kommer att se ut i framtiden och hur man behöver lägga om sina rutter för att anpassa de efter eldrivna fordon kommer ha stor inverkan på investeringsviljan och de aktiva prioriteringar som görs av företag och konsumenter.
Tjänstefiering av transportsektorn omdefinierar producenternas roll i värdekedjan
Vi har redan varit inne på den uppåtgående trenden bland konsumenter att inte vilja äga bil, men en kanske ännu starkare drivare av tjänstefieringen inom transportsektorn är faktumet att bilar i genomsnitt står stilla 95% av sin livslängd (3). Tjänstefiering är en av nycklarna för att på ett mer resurseffektivt sätt utnyttja de redan befintliga bilarna i samhället. Denna trend ställer höga krav på nytänkande hos de traditionella fordonsproducenterna som länge levt på affärsmodellen att sälja produkter i form av fordon. Tjänstefieringstrenden får fordonsproducenternas KPI:er att i allt högre utsträckning förskjutas från ”antalet sålda bilar” till ”antalet sålda tjänster”, och under mässan fick vi höra giganter som Volvo och Scania belysa just denna strategiska omställning för att bemöta efterfrågan på marknaden. Även grundaren av det snabbt växande bilföretaget Lynk & Co, Alain Vissers, gjorde i ett av sina uttalanden en målande jämförelse med flygindustrin; där marknaden kryllar av flygbolag som erbjuder resor, men flygplansproducenterna är betydligt färre. Idag ser vi hur utvecklingen av bilindustrin är på väg åt exakt samma håll.
Debatten om framtidens drivmedel
Ytterligare en het potatis som debatterades under mässan är framtiden för drivmedel. Paletten av olika drivmedel kommer med allra största sannolikhet att växa i takt med att förbränningsmotorerna ersätts med andra alternativ, exempelvis el. Även om andelen nyproducerade elbilar är stor idag visar statistik från Trafikanalys att det tar cirka 17 år att byta ut fordonsflottan i Sverige (2), vilket är en tydlig indikator på att förbränningsmotorerna inte kommer försvinna över en natt. Utöver användningen av fossila bränslen och el som drivmedel görs idag mängder av research och stora satsningar på innovation från bland annat drivmedelsproducenter för att hitta alternativa drivmedel, exempelvis vätgas. Gemensamt för de flesta drivmedel är att de består eller framställs av någon form av råvara, en ändlig resurs. Debatten handlar således till stor del om huruvida det finns tillräckligt med resurser för att tillfredsställa framtidens transport-behov i samhället och samtidigt inte tumma på de globala hållbarhetsmålen. Produktionen av förnyelsebar el är som bekant en oerhört viktig pusselbit i denna omställning och en stor möjliggörare när det kommer till framtiden för drivmedel. Beträffande eldrivna fordon har debatten i stället sedan en tid tillbaka förskjutits mot bilbatterierna och de metaller som går åt i tillverkningsprocessen. Alternativen för olika drivmedel i framtiden kommer sannolikt öka både för förbränningsmotorer och elmotorer – vilket i sin tur kommer ha stor påverkan på hur drivmedelsproducenter, distributörer och konsumenter kommer rikta sina investeringar.
Upptäck er roll i omställningen och bli en del av förändringen
Det vi framför allt tar med oss från mässan är att den stora transformationen som just nu pågår av transportsektorn påverkar många aktörer i värdekedjan och medför nya typer av utmaningar. I det här inlägget har vi huvudsakligen belyst begreppet mobilitet utifrån perspektivet att förflytta människor. Utöver det finns flera andra intressanta perspektiv som exempelvis förflyttning av varor och gods och framtiden för autonoma fordon – som vi får anledning att återbesöka i inlägg längre fram.
Som samhällsbyggare har vi på Sopra Steria goda erfarenheter från att hjälpa kunder att utforska och identifiera sin roll i omställningen mot en grönare transportsektor. Är du intresserad av att utforska er roll i omställningen – tveka inte på att höra av dig!
Källor:
(2): https://www.trafa.se/globalassets/pm/2020/pm-2020_7-vagfordonflottans-utveckling-till-ar-2030.pdf
(3): https://www.svd.se/a/lAL917/bilar-star-mest-still-sa-ska-de-hallas-rullande
Inläggsförfattare
