Vibe coding: innovation eller illusion?
Begreppet “vibe coding” har snabbt blivit ett buzzword i utvecklarkretsar och techbloggar. Och nej, det handlar inte om att sätta på lo-fi-beats och koda sig in i flow. Vibe coding är något mer radikalt: ett nytt arbetssätt där AI tar en central roll i själva programmeringsprocessen.
Vad är vibe coding?
Termen myntades av AI-forskaren Andrej Karpathy i början av 2025. Idén är att utvecklaren inte längre behöver skriva och förstå varje rad kod. I stället beskriver man i naturligt språk vad man vill uppnå och låter en AI, ofta en stor språkmodell, generera koden.
Karpathy själv beskrev det på X/Twitter som “fully giving in to the vibes, embracing exponentials, and forgetting that the code even exists”. Det som började som ett experiment har på kort tid blivit ett verktyg för att snabbt bygga prototyper och testa idéer, nästan som att skissa i kod.
Vem “vibe codar”?
För nybörjare innebär vibe coding en chans att skapa appar utan att först behöva lära sig syntax eller datastrukturer. För erfarna utvecklare kan det bli ett snabbspår för att testa idéer utan att fastna i detaljer.
Och det verkar funka: enligt rapporter från startupvärlden har många nya företag redan kodbaser där 95 % av koden är AI-genererad. För vissa är det en revolution som demokratiserar mjukvaruutveckling.
Skillnader mot AI-assisterad programmering
Det är lätt att förväxla vibe coding med AI-assisterad programmering, men det finns viktiga skillnader. Med verktyg som ChatGPT och GitHub Copilot får utvecklaren kodförslag men tar själv ansvar för att granska, förstå och justera koden.
Som utvecklaren Simon Willison uttryckt det på sin blogg: “If you’ve actually understood and tested the code, that’s not vibe coding. That’s just using an AI assistant.”
I vibe coding överlåts nästan hela processen till AI, från kodskrivning till förbättringar, utan att utvecklaren själv går in i detaljerna. Man styr snarare genom instruktioner och tester än genom att analysera koden direkt. Det kan ge tidseffektiva resultat, men det är också riskfyllt då förståelsen för kodbasen riskerar att gå förlorad.
Riskerna med vibe coding
Kritiker menar att vibe coding inte är redo för mer komplexa eller affärskritiska projekt. De pekar särskilt på tre riskområden:
- Ansvar: Om utvecklaren inte förstår koden, vem gör det då?
- Säkerhet: AI-genererad kod kan innehålla buggar och sårbarheter.
- Underhåll: Att vidareutveckla en kodbas du inte kan läsa kan bli både svårt och dyrt.
Innovation eller illusion?
Så är vibe coding en framtidens metod eller bara en hype? Kanske lite av båda. Det sänker trösklarna och öppnar dörrar för fler att skapa mjukvara, men innebär också nya risker för kvalitet och säkerhet. Många vibe codar idag för att bygga prototyper, att testa nya idéer eller få inspiration till nya lösningar. Men om vi börjar förlita oss på tekniken för komplexa projekt kan riskerna snabbt bli större än nyttan. Vi pratar om kod som kanske fungerar på ytan men som kan innehålla buggar, bias eller säkerhetsluckor som ingen riktigt förstår.
Det vi vet är att AI redan förändrar hur kod skrivs och testas. Frågan är om vibe coding blir nästa naturliga steg eller om det stannar vid en experimentell trend.
– Jag tycker det är en cool utveckling. Men samtidigt som vibe coding sänker trösklarna för kodning, höjer man också risknivån. Glömmer man bort att kolla vad som faktiskt händer i bakgrunden riskerar man att stå där med en kod som ingen riktigt förstår eller kan underhålla. Men vem vet vart tekniken leder? Det blir spännande att se vad nästa steg för vibe coding blir, säger Marcus Berglund, Tech Lead på Sopra Steria.
