Energi 2026 befäster sin roll som Sveriges ledande energikonferens – en självklar mötesplats för alla som vill vara med och forma framtidens energisystem. I årets jubileumsupplaga riktades blicken mot nästa decennium, med fokus på vilka reformer, strategier och vägval som krävs för att möta morgondagens utmaningar.
Programmet sträckte sig från elektrifieringens tempo och AI:s möjligheter till hur energisektorn kan stärka sin roll i det civila totalförsvaret. En tydlig röd tråd var förskjutningen från vad till hur: hur accelererar vi omställningen, hur finansierar vi den och hur bygger vi ett robust och resilient energisystem?
Ett återkommande tema var Industri 5.0 – där digitalisering möter hållbarhet och ett ökat fokus på människan. Samtidigt präglades diskussionerna av ekonomisk realism. Flera talare menade att stora delar av omställningen redan är förskottsfinansierad, att vi i praktiken har ”pantsatt framtiden”.
Frågor om kapitalförstörelse i fjärrvärmen, osäkerheter kring kärnkraftens livstidsförlängning och risk för överetablering på elmarknaden lyftes. Parallellt betonades vikten av homegrown energy: ett robust, kostnadseffektivt och inhemskt energisystem som minskar beroendet av importerade fossila bränslen.
När energimixen förändras och kunder blir producenter räcker det inte med ny teknik. Affärsmodeller, partnerskap och incitamentsstrukturer måste utvecklas i samma takt. Här efterlystes tydligare spelregler och finansieringslösningar, såsom CfD och statlig riskdelning, för att skapa investeringsvilja.
Det säkerhetspolitiska läget satte tydlig prägel på konferensen. Representanter från Försvarsmakten och Energimyndigheten betonade att energisystemet är en kritisk del av totalförsvaret, för utan fungerande energiförsörjning stannar samhället.
Hotbilden är bred: från fysiska angrepp till cyberattacker, drönare och desinformation. Slutsatsen var tydlig: energibranschen måste integrera beredskap i kärnverksamheten. Det handlar om att förstå sin roll i totalförsvaret, öva för krisscenarier och stärka samverkan med myndigheter. Samtidigt lyftes behovet av ökat statligt ansvar, särskilt kring investeringar och beredskapslager. Näringslivets bidrag i form av kompetens, innovation och uthållighet blir avgörande.
Dag två satte fokus på AI och digital transformation. En central insikt var att teknik bara är en del av lösningen där upp till 60 % av arbetet handlar om förändringsledning.
Företrädare från energibolag lyfte AI som både effektivitetsverktyg och affärsmöjlighet. Men för att undvika en växande ”PoC-kyrkogård” krävs tydligt definierat värde och långsiktigt hållbara plattformar. Data pekades ut som den avgörande resursen. För att realisera potentialen krävs öppna standarder, interoperabilitet och gemensamma dataplattformar. Exempel som digitala tvillingar, prediktivt underhåll och AI-baserade analyser av biodiversitet visade hur teknik kan omsättas i konkret affärsnytta.
Energifrågan är i grunden en säkerhetsfråga: utan energi ingen industri, inget försvar och ingen nationell handlingsfrihet. Den politiska diskussionen kretsade kring snabbare tillståndsprocesser, bättre balans mellan utbud och efterfrågan samt en rättvis geografisk fördelning av investeringar. Branschföreträdare betonade att omställningen är kostsam, men att alternativet är betydligt dyrare. Samtidigt varnade vissa aktörer för överetablering i takt med att produktionen växer snabbare än efterfrågan.
Det finns ett tydligt behov av uppdaterade marknadsmodeller: bättre utnyttjande av befintliga nät, lönsamma flexibilitetstjänster och tydligare värdering av planerbar kraft. Samtidigt är hushållens betalningsvilja begränsad, vilket förstärker bilden av energiinfrastruktur som en samhällsbärande investering – inte enbart en marknadsfråga.
