Under DI Energi 2025 blev en sak snabbt tydligt: Sverige befinner sig i ett kritiskt skede av energiomställningen. Tekniken finns, kapitalet finns och viljan är stark - men systemet klarar inte att leverera i den takt som krävs.
Från scenerna, panelerna och samtalen i korridorerna hördes samma budskap från energibolag, myndigheter och investerare: tempot i energiomställningen är inte tillräckligt högt för att matcha behoven. Konsekvenserna? En växande strategisk risk för såväl konkurrenskraft som energisäkerhet. Men det innebär även möjligheter för de aktörer som vågar gå före.
En av konferensens starkaste insikter är att Sveriges största utmaning inte handlar om val av teknik, utan om förmågan att skala upp tillräckligt snabbt. Elektrifieringen går långsammare än planerat, samtidigt som utbyggnaden av både planerbar kraft och förnybart inte matchar industrins växande behov. <
Industrins budskap var tydligt: etableringar kräver lång framförhållning, men dagens tillståndsprocesser levererar sina signaler för sent. Uttrycket ”rälsen måste komma före tåget” fångar problematiken väl.
Kapacitetsbrist är inte längre ett lokalt eller regionalt problem. Det är en nationell systemutmaning som påverkar allt från nya industriinvesteringar till elektrifieringen av transportsektorn. Samtidigt saknas fortfarande tydliga modeller för riskdelning och finansiering i nätutbyggnaden.
Här framträdde en viktig möjlighet: med digitalisering, AI och digitala tvillingar kan nätet optimeras så kraftigt att kapaciteten i praktiken fördubblas utan motsvarande ökning i investeringskostnader. Sverige har potential att bli ledande inom digitala elnät - om vi tar steget nu.
Konferensen visade också att talangbristen fortsatt är en av energiomställningens mest kritiska flaskhalsar. Kärnkraften behöver nya operatörer, elnäten behöver planerare och digitaliseringen kräver specialister inom AI och avancerad analys. Utan robusta och framtidsorienterade strategier riskerar kompetensbristen att bromsa utvecklingen oavsett hur mycket kapital och teknik som finns tillgängligt.

Både energibolag och investerare lyfte hur dagens marknadslogik hämmar elektrifieringen. Prissignalerna är för volatila för att skapa investeringssäkerhet, och vissa skatter och styrmedel motverkar direkt den önskade omställningen. Samtidigt saknar många kunder tillräcklig insyn i hur energisystemet fungerar, vilket försvårar acceptans för nödvändiga investeringar.
Här finns stor potential i kundnära innovationer, realtidsdata och nya energitjänster som stärker förtroendet och skapar en mer aktiv roll för användaren i systemet.
En tydlig trend är att värdet i flexibilitetstjänster växer snabbt. Intraday-handel, frekvensmarknader, batterilager, solkraft och lokala energisystem skapar nya spelregler för optimering och effektivisering. Sverige ligger ännu efter i skalning, men aktörer som redan nu bygger kompetens och kapacitet inom dessa områden kommer att stå starkt när marknaden blir mer distribuerad och framför allt digitalt mogen.
Ett återkommande tema var att Sverige fortfarande uppfattas som tekniskt starkt, men alltmer politiskt oförutsägbart. Långsamma processer, fragmenterad styrning och svängande politiska signaler dämpar investerarnas vilja. Andra länder lockar med snabbare tillstånd, tydligare styrmedel och kraftfulla stödprogram. Om inte Sveriges energinarrativ stärks riskerar vi att missa nästa våg av industri- och cleantech-investeringar.
Den övergripande slutsatsen från DI Energi 2025 är att energiomställningen inte bromsas av teknik eller kapital. Utmaningen ligger i styrning, tempo och systemintegration. De aktörer som kommer att lyckas är de som agerar trots att spelplanen inte är vad den brukat vara, som samarbetar över sektorsgränser och genom dialog bygger förtroende hos kunder, investerare och samhälle.
Sverige har alla möjligheter att bli en ledande kraft i Europas energiomställning men potentialen realiseras först när vi går från fragmentering till riktning, och från väntläge till genomförande.


Per Edoff