Systemintegration – Dansen mellan digitala pusselbitar
När jag startade min integrationsbana för över 20 år sedan var många integrationer utvecklade på diverse olika pragmatiska sätt, ofta utan någon långsiktig tanke om lösa kopplingar och återanvändning. Integrationerna var ofta direktkopplingar (punkt-till-punkt) mellan applikationernas tabeller via databaslänkar. Runt millennieskiftet började SOA och integrationsplattformar bli hett och sedan dess har systemintegration genomgått en omvälvande utveckling som har påverkat verksamheter och IT-branschen som helhet. Nedan har jag summerat min syn på hur systemintegration har utvecklats under min tid i branschen.
- Ökad komplexitet: Systemintegration har blivit alltmer komplex (läs omfattande) med införandet av nya teknologier och kommunikationsprotokoll (protokollen i sig har dock i många fall blivit enklare och mer intuitiva, jmf exempelvis SOAP och REST). Verksamheter har numera större komplexa ekosystem av system och applikationer för att uppnå sina affärsmål. Detta ställer högre krav på att integrationsspecialister kan hantera denna komplexitet.
- Tjänstetänk och orkestrering: Tidigare byggdes de flesta integrationerna som punkt-till-punkt-integrationer, dvs de löste flytt av data mellan två punkter på enklast möjliga sätt för just det användningsfallet. Återanvändningen av dessa integrationer var, om inte noll så i alla fall väldigt låg. När SOA (Service Oriented Architecture) introducerades runt millennieskiftet var en av grundtankarna att just öka återanvändbarheten i det som utvecklades. Tjänstetänk kan enkelt beskrivas som ett design pattern. Med tjänstetänket kom även orkestrering som handlar om att komponera sammansatta tjänster av andra tjänster för att nå ett större affärsvärde. SOA fick oförskämt dåligt rykte för ca 10 år sedan (man talade om ”SOA-döden”) och nu är bl.a. Micro Services ett hett begrepp som ofta misstas för ersättare till SOA (men mer om det i ett kommande blogginlägg).
- Moderna API:er och standarder: API (Application Programming Interfaces) har funnits lika länge som systemintegration har funnits, men det är de senaste 20 åren som de har befäst sättet att integrera. Tidigare var det inte många applikationer som erbjöd standardiserade API:er och om de gjorde det var interfacen ofta komplicerade att använda. Med moderna API:er kan applikationer och tjänster kommunicera med varandra på ett standardiserat och effektivt sätt, exempelvis genom REST-baserade webbtjänster (Representational State Transfer, som förlitar sig på ett tillståndslöst klient-serverprotokoll som i de flesta fall är HTTP). Att nyttja standarder ökar interoperabiliteten mellan system. API:er har blivit en affärsmodell där verksamheter erbjuder sina tjänster och data genom API:er. Detta öppnar upp möjligheter för innovativa integrationslösningar och partnerskap verksamheter emellan.
- Molnbaserad integration: Ett stort skifte inom systemintegration har varit övergången till molnbaserade lösningar. Molnbaserade integrationslösningar gör det möjligt att ansluta interna system till molnbaserade tjänster och applikationer på ett smidigt sätt. Detta ger företag ökad skalbarhet, högre flexibilitet, mer kostnadseffektivitet och möjligheten att snabbt anpassa sig till förändrade krav. On-prem-plattformar kan kräva en stor initial investeringskostnad innan den första integrationen ens är utvecklad. Med molnbaserade lösningar kan den första integrationen snabbt och relativt billigt sättas upp och därefter kan behovet skalas upp efter hand.
- Säkerhet: Med ökad digitalisering har säkerhetsfrågor blivit allt viktigare även inom systemintegration. När verksamheter måste skydda sina data har säkerhet har fått större fokus och blivit en viktig del av integrationsstrategin.
- Compliance: Digitaliseringen i samhället har även ökat kraven att verksamheter följer nya lagar, regleringar och standarder gällande sin datahantering. Detta påverkar så klart även systemintegration.
- Internet of Things- och Big Data: IoT har introducerat en ny dimension av systemintegration. IoT-sensorer möjliggör realtidsdataflöden av stora mängder data och ger möjlighet att övervaka och styra fysiska enheter och processer. Denna utveckling har krävt anpassning av integrationslösningar för att hantera den enorma mängd data som genereras av IoT-enheter. Avancerad analys via Big Data ställer nya krav på datahantering och integration och ger möjlighet att extrahera insikter från data och fatta datadrivna beslut.
Om man försöker sammanfatta de senaste 20 åren av systemintegration så har området mognat ordentligt för att möta de föränderliga behoven i en allt mer digitaliserad värld. Utveckling och anpassningar har gjorts för att möta införandet av nya teknologier, ökad komplexitet, skapa möjlighet för ökad återanvändning och orkestrering av tjänster samt behovet av snabbare och mer kostnadseffektiva integrationer. Denna utveckling har varit en avgörande faktor i verksamheters förmåga att dra nytta av digital transformation och uppnå sina affärsmål. Själv ser jag fram emot vad som komma skall det närmsta decenniet inom integrationsområdet. Vi på Sopra Steria står redo att hjälpa våra kunder in i framtidens integrationslandskap!
Inläggsförfattare
