Del 5: Internet of Things – Trendspaning: Smarta städer
Den 3–4 maj löpte årets upplaga av Stockholm Tech Show av stapeln i Kista och givetvis fanns vi på plats för att ta del av de senaste trenderna inom ny teknik. Ett av flera övergripande teman för mässan var ”Smart city” - ett begrepp vi fick höra representanter från Stockholm stad, London, Birmingham, Wien, Kiev och Alabama presentera sina visioner kring. I ett hav av montrar från utställande leverantörer slogs vi av mängden smarta produkter och tjänster som ska lösa alla dessa behov. Även om behovet för nya innovativa lösningar i den framtida smarta staden må vara stort, så råder det inget tvivel om att komplexiteten ökar i takt med mängden system och tjänster på marknaden. Så hur når vi egentligen det slutgiltiga målet - den smarta staden?
Digitala tvillingar
- framtiden för smarta städer
Den stora visionen för våra framtida smarta städer är att bygga upp så kallade digitala tvillingar av städerna. En digital tvilling kan liknas vid en digital spegling av vår fysiska omvärld. Tänk dig att trafikstyrning, stadsplanering, belysning, sophantering och bevattning kan planeras, testas, regleras och styras på distans i en digital replika av den verkliga staden. Den digitala speglingen uppstår med hjälp av sensorer som mäter och samlar in data som visualiseras i en digital kopia av staden, och aktuatorer som gör det möjligt att styra föremål i staden från distans. Genom digitala tvillingar kan vi på ett illustrativt sätt samla in beslutsunderlag samt optimera rutinmässiga processer och arbetsflöden. Digitala tvillingar kan skapas i olika skalor, allt ifrån en enstaka bil eller byggnad till en hel stad. Tekniken för att bygga upp digitala tvillingar av våra städer finns redan på plats – och runt om i världen ser vi idag flera goda exempel på detta. Utmaningen ligger snarare i att orkestrera tekniken och göra det möjligt för de många systemen att prata med varandra. Att alla behov i den smarta staden kommer kunna lösas med hjälp av ett system eller en gemensam lösning är tyvärr att likna vid en utopi – nyckeln ligger i stället i att knyta ihop systemen och lösningarna med varandra.
Interoperabilitet
- nyckeln till att skapa en sammanhängande och effektiv smart stad
Svaret på dilemmat kring de många systemen som löser separata problem stavas interoperabilitet. Interoperabilitet handlar om olika systems förmåga att kommunicera med varandra. För att uppnå visionerna med den smarta staden krävs ett horisontellt synsätt och att vi bygger upp och satsar på system som kan samverka och utbyta information med varandra. I takt med att antalet system och lösningar blir fler på marknaden, ökar också andelen vertikala system som enbart löser begränsade behov. Det finns många exempel på leverantörer som bygger egna system som är bundlade med egna sensorer och som sedan säljs som separata tjänster. Som kund kan det vara frestande att upphandla ett skräddarsytt system som löser ett specifikt behov, men när man sitter med 100 olika plattformar som alla är bundlade med egna sensorer kan det snabbt bli rörigt. Ur investeringssynpunkt riskerar det även att bli dyrt, fram för allt om man i slutändan har flera olika system som tillfredsställer samma typer av behov.
Idag ser vi dock flera exempel på ”universella” IoT-plattformar, även benämnda horisontella IoT-plattformar, som i sin arkitektur motarbetar inlåsningseffekten i separata vertikaler. Vissa mer komplexa tillämpningar i den smarta staden kommer sannolikt även fortsättningsvis att behöva separata skräddarsydda system, men essensen är att flertalet enklare tillämpningar kommer kunna samlas i de horisontella IoT-plattformarna. Genom att bygga system som är kompatibla med många olika typer av sensorer och som kan kopplas ihop med andra system kan vi plötsligt börja dela på data, vilket är en förutsättning i utbyggnaden av den smarta staden.
Vikten av öppna och delade data
Ett av de viktigaste argumenten till att satsa på interoperabla lösningar är att det möjliggör delning av data. Sannolikt kommer de digitala tvillingarna av framtidens städer att matas med data från många olika system, och det är först när vi kan kombinera data som den största nyttan uppstår. För att exempelvis optimera trafikflödet i en stad räcker det inte med att titta på antalet bilar som åker på en specifik väg. I stället behöver man skapa sig en uppfattning över antalet bilar på alla vägar, cyklister på cykelvägarna och fotgängare på trottoarerna som kommer korsa vägarna. I kombination med väderdata kan vi även förutse om fler kommer åka kommunalt eller cykla/gå beroende på om det är sol eller regn. Ytterligare kan man med hjälp av data från exempelvis Trafikverket titta på var i staden det är byggarbete som kan försämra trafikflödet, eller hur trafiken vanligtvis ser ut på en viss veckodag. All denna data kommer behöva inhämtas från många olika system som separat inte ger en komplett bild av vad som händer i trafiken, men som tillsammans kan ge insikter nog, att i god tid kunna dirigera om trafiken för att till exempel minska köer.
Ett steg i att kunna dela data mellan olika aktörer i den smarta staden är att tillgängliggöra data som öppna data. Vikten av öppna och delade data belystes flertalet gånger under mässan både från offentlig sektor och näringslivet. City of London belyste detta i deras planer på att skapa ett digitalt bibliotek av data - ett register där all data kan samlas öppet för olika aktörer att dela på. Genom att tillgängliggöra data mellan olika aktörer i en stad sprids innovationskraften ut vilket i sin tur öppnar nya möjligheter att bygga samhällsnyttiga tjänster.
Säkerhetsaspekterna vid datadelning i den smarta staden
Likt ett paraply över den smarta staden spänns frågor kring informations- och cybersäkerhet upp. En viktig lärdom från mässan är att många aktörer belyser området säkerhet som oerhört viktigt, men få aktörer har en tydlig strategi eller plan på hur man bör angripa området. Vad som står klart är dock att arbetet kring informations- och cybersäkerhet kommer vara oerhört viktigt för att den smarta staden ska gynna samhället snarare än att skada det. Viktiga säkerhetsfrågor inom IoT-området handlar dels om att undvika intrång i sensorer och system, dels om att kombinerade data kan skapa nya informationsklassningar. Icke kritisk information som i ett system uppfyller en viss informationsklassificering kan i kombination med data från ett annat system bli betydligt mer kritisk. I takt med att vi kopplar ihop systemen behöver vi alltså på en övergripande nivå även ha koll på de säkerhetsrisker som uppstår vid delning av data och vara noggranna i arbetet med att informationsklassificera olika typer av information med hänsyn till känslighet och integritet. Detta blir extra påtagligt vid hantering av personspecifik information och data.
När vi samlar viktig information om till exempel ett hus, en stad eller ett helt land i digitala lagringar är det kritiskt att också kunna skydda informationen ordentligt. Ett argument för att inte samla all data i ett enda system är risken det medför om någon obehörig får tillgång till just det systemet. Ur detta perspektiv kan det därför vara bra att ha flera system som på ett säkert vis kan dela vissa data med varandra.
Så vad behöver vi egentligen tänka på i utbyggnaden av den smarta staden?
Tekniken och systemen för att börja bygga den smarta staden finns idag på marknaden och är redo att börja användas. I samband med att man som samhällsaktör ger sig ut och påbörjar detta arbete finns det dock några viktiga saker att reflektera kring i ett tidigt skede:
- Det kommer med allra största sannolikhet inte finnas något one-size-fits-all-system för insamling och förädling av sensordata. Däremot finns det system som i sin arkitektur är uppbyggda för att klara av delning av data bättre än andra. Nyckeln i den smarta staden kommer ligga i förmågan att dela data så enkelt och säkert som möjligt.
- Ingen ensam aktör kommer kunna bygga den smarta staden på egen hand. Den smarta staden kommer byggas upp genom partnerskap och nätverk mellan flera olika aktörer. Som ensam aktör handlar det därför om att identifiera sin roll i värdekedjan och rätt partners i sin omgivning för att inleda samarbeten i ett tidigt stadie.
- På nationell nivå kommer styrning i form av lagar, regleringar och incitament att ha en betydande påverkan på utformningen av smarta städer. Givet varierande förutsättningar kommer olika länder och städer således att agera på olika sätt i utformningen av smarta städer. För att säkerställa en önskad utveckling är det viktigt att det förs en gemensam dialog mellan styrande organ och att styrningen inte hindrar det viktiga arbetet, utan snarare leder och stöttar det.
Smarta städer kommer ge oss fantastiska möjligheter att bygga en hållbar, säker och effektiv värld. Som samhällsbyggare inom bland annat energi, hälsa och mobilitet är vi stolta att kunna bidra till arbetet med framtidens smarta städer.
Är du intresserad av att utforska er roll i den smarta staden – tveka inte på att höra av dig!
Inläggsförfattare
