Sverige
Barn med framtidstro

Del 4: Internet of Things – Samhällsnytta - hur svårt kan det vara?

image

När jag för dryga 10 år sedan arbetade i en startup som tillhandahöll optimeringstjänster för avfallsindustrin var vår största utmaning att säkra kvaliteten på våra IoT-sensorer som skulle placeras i olika avfallskärl. Tekniken har utvecklats enormt sedan dess och ett flertal aktörer som erbjuder liknande tjänster finns idag på marknaden. Men det kan tyckas varit en naiv tanke att tekniken skulle vara den största nöten att knäcka. I stället brottas idag många tjänsteleverantörer, som nyttjar IoT som möjliggörare, med komplext uppbyggda sociotekniska system där det finns en tröghet i att förändras. Detta gör att tjänster som hade kunnat ge en hög samhällsnytta tar lång tid att rulla ut eller faktiskt inte kommer ut på marknaden alls.

Komplexiteten att uppnå samhällsnytta

Just samhällsnytta omnämns ofta som en stark motivator till att satsa på IoT-lösningar, framförallt i offentlig sektor. Även optimeringstjänster för avfallsindustrin är ett exempel på tjänst som bidrar till samhällsnytta; renare gator på grund av tömning i tid, mindre utsläpp från fordon på grund av eliminering av onödiga körningar, färre tunga fordon i trafiken, och så vidare. Men varför är det då så komplext att få samhällsnyttiga tjänster på plats? Och en ännu viktigare fråga, vad gör vi åt det? Svaret på den första frågan är ganska enkel, den stavas systeminnovation, men lösningen har visat sig vara desto svårare.

image

Behovet av systeminnovation för att uppnå samhällsnytta

Ny teknologi har redan vänt upp och ner på ett flertal branscher, och många andra branscher är i sin linda att transformeras. Tittar vi till exempel på sättet vi idag konsumerar information så har det ändrats drastiskt de senaste decennierna. Tillgången till information har aldrig varit större och det har vi bland annat Internet att tacka för[1]. Men Internet var inte bara en teknisk innovation utan det vände helt upp och ner på våra beteendemönster, fick stor inverkan på våra lagar och förordningar, påverkade uppbyggnaden av infrastruktur och banade vägen för nya aktörer med nya innovativa lösningar. Vi pratar inte därför bara om en radikal teknisk innovation, utan innovation av sociotekniska system dvs. systeminnovation.

Många av de branscher som nu är på väg att transformeras genom användning av nya teknologier såsom IoT, digitala tvillingar, 5G och Edge kommer behöva genomgå förändringar på systemnivå. Det räcker inte med att man skruvar och förändrar lite på ett ställe för att få till de stora banbrytande förändringarna. Förutom förändringar i teknik kommer lagar behöva förändras, incitamentstrukturer sättas, nya ekosystem bildas, styrningsmodeller ses över osv. Allt detta skapar en komplex symfoni som trots enorma utmaningar behöver spela samstämmigt.

Så om det då är så komplext att skapa förutsättningar för systeminnovation och samhällsnytta, hur ska man då angripa utmaningen? Många av förutsättningarna behöver skapas genom samverkan och på en nationell eller till och mer internationell nivå. Men för organisationer, privata som offentliga, som vill bidra till samhällsnytta genom användning av IoT finns det vissa komponenter som skiljer framgångssagor från misslyckanden.



[1] Internet är en bland många tekniska lösningar som har lagt grunden till informationsdelningen. Tekniska lösningar inom lagring, delning, bearbetning av data, konnektivitet osv är givetvis andra viktiga bidrag.

image

 1. Samarbete inom hela ekosystemet

Idag arbetas det på många håll för att uppnå samhällsnytta genom exempelvis smarta städer, cirkulära värdekedjor eller hållbar logistik. Innovationsprogram, samverkansforum, grupperingar som arbetar med standarder mm. finns på såväl inrnationell som nationell nivå, och ibland har samverkansgrupperingar letat sig ner även på en mer lokal nivå. Här försöker man bana vägen för systemförändringar genom att exempelvis påverka beslutsfattare, sätta gemensamma standarder eller säkra kunskap för framtiden. En viktig förutsättning för att lyckas har varit att inte bara involvera likartade aktörer i värdekedjan, utan att involvera aktörer inom hela ekosystemet. I fallet kring optimeringstjänsten för avfallsindustrin skulle detta innebära att inte enbart involvera bolag som arbetar med avfallshantering och återvinning utan även företag som arbetar med paketeringslösningar, olika kommunala förvaltningar, organisationer som arbetar med stadsplanering, producenter av avfallskärl, AI- och mjukvaruföretag, lagstiftare med flera.  Då löser man inte isolerade problem utan kan ta ett systemperspektiv, vilket är avgörande om man vill få till systeminnovation.

2. Fokus på resultat, inte personer

I flera av de samhällsnyttiga initiativ som vi har studerat har många av förutsättningarna för att lyckas funnits på plats. Ändå har de inte lyckats att ta sina tjänster eller pilotprojekt till nästa nivå. I många av fallen har det berott på att samarbeten har fallerat. Förankringen har då ofta inte funnits hos ledarna i organisationen, vilket har bidragit till stora personberoenden. För att undvika att framgången ligger i händerna på några eldsjälar behöver förankring och driv finnas även i de högre leden i organisationen. Först då kan strategiska, långsiktiga och lyckosamma samarbeten upprättas.

3. Omdefiniera organisationens roll i ekosystemet

I traditionella branscher har många etablerade bolag en tydlig syn på sin roll i värdekedjan. När värdekedjorna börjar ritas om och går från att vara linjära till ekosystem av aktörer, då kan även traditionella aktörer behöva omdefiniera sin roll givet de nya förutsättningarna. Många behöver gå från ett traditionellt produkttänk till att bli mer tjänsteorienterade, vilket inte alltid är enkelt då gamla sanningar tenderar att bita sig kvar. Detta är något som traditionella aktörer inom exempelvis transport- och energibranschen brottas med idag. De aktörer som inte hänger med i omställningen kan snabbt tappa i relevans och därmed förlora attraktiva andelar på marknaden.

4. Planera för nästa steg efter pilotprojektet

På många platser i Sverige pågår det pilotprojekt där IoT är en byggsten i lösningen för att generera en högre samhällsnytta. Vad många pilotprojekt dessvärre har gemensamt är att de slutar som just pilotprojekt. Under projekten så testas tjänsten i en mindre skala samtidigt som den utvärderas. Ofta identifieras ett antal utmaningar, vilka kan vara av exempelvis organisatorisk, styrningsmässig eller legal karaktär. Sällan är det teknologin som är ett problem – där har man ofta kommit långt. Men där tar det slut, man kommer inte vidare. Och pilotprojektet hamnar i lådan med andra pilotprojekt som aldrig realiserades. Detta kan låta raljant, men tyvärr är det ofta en verklighet. När projekten har dragit i gång har man inte tagit fasen efter pilotprojektet i beaktning. Ger man sig in i pilotprojekt som kommer kräva en systemförändring kan man med säkerhet säga att man kommer stöta på utmaningar som kräver uthållighet och resurser. Är man inte beredd att ta de konsekvenserna, så kommer man aldrig nå längre än till pilotstadiet.

5. Lärande som en del av målet

Just nu lever vi i en värld som på många plan är mycket osäker – stundande lågkonjunktur, hög inflation, krig och konflikter i vårt närområde, global uppvärmning osv. Samtidigt når den tekniska innovationstakten nya höjder och ledare världen över har insett att teknik är ett måste om vi skall kunna möta de globala hållbarhetsmålen. När organisationer skall ta beslut i en komplex och osäker värld kan de aldrig med säkerhet veta om besluten som tas är de rätta. Det som man däremot kan påverka är att organisationen är så väl förberedd som möjligt för att ta sig an framtiden. Detta görs bäst genom att se lärande som en del av målet. Det är ofta bättre att testa, och göra fel, än att inte göra något alls. Att ha ett fail fast-mindset har därför blivit en allt viktigare aspekt för framgång.

image

Och nu då?

Arbetet för att uppnå samhällsnytta är ofta komplext och därför behöver organisationer som vill vara med och transformera Sverige vara väl rustade för en föränderlig omvärld. Organisationer som väljer att jobba med systeminnovation behöver också vara väl medvetna om den uthållighet som behövs för att förändra ett helt system, samt de fallgropar som finns på vägen mot förändring.

På Sopra Steria har vi med stort engagemang tagit oss an utmaningen att utveckla vårt samhälle till det bättre. Vi har bred erfarenhet av att arbeta med organisationer som på olika sätt vill skapa samhällsnytta genom IoT och andra angränsande teknologier.

Hör av dig så pratar vi samhällsnytta och systeminnovation!

test

Inläggsförfattare