Det digitala undret: Kan digitaliseringen lösa vårdkrisen?
I Sverige har vi sjukhus som hyllas internationellt. Förra året (2023) utsågs exempelvis Karolinska Universitetssjukhuset till Europas bästa av tidningen News Week. Men trots detta så sägs det att vi i Sverige har en pågående vårdkris och att krisen bara kommer att förvärras. Hur hänger det egentligen ihop? I det senaste avsnittet av Det digitala undret försöker vi förstå mer om vilka utmaningar Sveriges sjukvård står inför och om digitaliseringen kan hjälpa oss att hantera de utmaningarna.
Den demografiska förändringen i Sverige
En av anledningarna till att vissa antyder att vi har en vårdkris i Sverige är på grund av den demografiska förändringen som just nu pågår. Den förändringen som vi ser nu är olik någon annan demografisk förändringen som vi tidigare erfarit. Alla prognoser antyder att den åldersgruppen som kommer öka mest de kommande 30 åren är inte de som är unga och arbetsföra, utan det är de som är 80+. Det innebär en radikal förändring i hur samhället kommer fungera. Behovet av vård ökar alltmer, men vi har inte fler händer fast för sjukvården. Det finns dessutom kalkyler som visar att även om alla nyexaminerade studenter skulle börja i sjukvården skulle det inte räcka. Det innebär att arbetssättet istället måste förändras på något sätt.
Digitaliseringen och sjukvård
Lösningen på den pågående vårdkrisen är inte att enbart öka personalstyrkan. Det behövs att vi hittar något som kan radikalt effektivisera väldigt många processer och där kan digitaliseringen ha stor inverkan. Ett sätt att effektivisera vården är att hitta nya behandlingar som är mer effektiva. Ett exempel är KBT i digitala appar som kan ge lika bra eller bättre resultat än vanlig KBT där man träffar terapeuten fysiskt. Skillnaden är att man kan leverera det mycket mer effektivt i digitalt format. En annan aspekt handlar om uppgiftsväxling, d.v.s. att det som en person gör i sjukvården, det kan någon annan ta över istället. När vi börjar ha digitala vårdresor, alltså att patienten kommunicerar och lämnar uppgifter i ett digitalt system, då är det enklare att blanda in olika professioner i en och samma vårdprocess. Då blir det även enklare att uppgiftsväxla eftersom man kan få en översikt av vad som händer patienten och hur patienten mår.
En tredje aspekt handlar om processerna och hur vi levererar dem. Triage är ett exempel, alltså att vi förändrar hur vi levererar sjukvård och på det sättet blir mer effektiva och levererar mer kvalitet. I denna aspekt finns även ett område som många tror kommer vara det viktigaste för vårdens framtid. Nämligen att patienterna själva kommer behöva göra mer av jobbet på egen hand exempelvis genom det man i vården kallar för egenmonitorering. Det finns nämligen många sjukdomstillstånd där patienten själv kan monitorera sin hälsa, antingen mäta blodtryck eller mäta sin vikt eller syresättning. Och med hjälp av det antingen justera sin behandling eller att informationen skickas till vårdpersonal så kan de följa patienterna utan att synkronisera möten.
Riskerna med att digitalisera vården
Digitaliseringen låter oss att påtagligt effektivisera vissa delar av sjukvården för de som vill och behöver det. Det i sin tur kan frigöra tid som kan läggas på våra äldre som kanske inte uppskattar att mer blir digitalt, eller för de som behöver mer av sjukvårdens tid. Däremot riktas även kritik mot digitalisering i sjukvården. Ett exempel är att det kan öka den administrativa bördan. Förut kunde läkare skriva ut recept på mindre än 10 sekunder genom att skriva några rader i sitt fysiska receptblock. Idag är det istället digitala system som kräver en mängd uppgifter och olika val innan patienten kan få sitt recept. Trots att införandet av digitala journalsystem inneburit att vissa grejer tar längre tid, har det också givit en vinst. Genom införandet av digitala journalsystem och digitala recept förs statistik på ett mycket mer automatiserat sätt. Problemet är att trots att digitaliseringen inneburit många fördelar som höjt kvaliteten på många sätt, så har det inte lett till att höja effektiviteten.
Vi måste arbeta med att effektivisera och förbättra både de befintliga och kommande digitala lösningarna så att de är mer interoperabla med varandra och minskar dubbeldokumentation så att vårdpersonalen får mer tid över till patientnära vård. Dubbeldokumentation innebär att man dokumenterar samma data i olika system eftersom systemen inte kan integrera med varandra. För att undvika detta måste man standardisera och strukturera data. Att strukturera data innebär att man får informationen mer överskådlig och lättillgänglig. Att standardisera data innebär att man enas om termer och begrepp som används inom hälso- och sjukvården och betydelsen av dem. Exempelvis så kan det heta blodtryck i ett system och hypertoni i ett annat system. Termerna betyder samma sak, men eftersom de benämns olika så kan inte avsändande och mottagande system utbyta blodtrycksvärdet med varandra.
Ta del av fler insikter från det senaste avsnittet av Det digitala undret.
*Insikterna i detta blogginlägg baseras på intervjuer med experter och forskare.
Inläggsförfattare
